Jag håller på att packa ihop mina hästars liv i två stora blå ikeakassar, det känns lite sorligt att göra det faktiskt. För även om det ska bli skönt att ha dom närmare, bra kunde ta cyklen ner och inte vara så beronde av andra så kommer jag sakna Molkom enormt mycket, inte minst Helena och faktiskt även Henkan lite. Alla våra fina stunder i stallet då vi kan skratta åt allt och alla för att i nästa sekund bara kunde stå helt tysta och förstå vad den andra tänker. Usch nu började tårarna rinns som floder också.

Igår var jag på möte med travskolans ledare. Nu till vårterminen ska jag få vara helt ansvarig för en grupp tillsammans Issa och Louise. Lite skrämande eftersom det är ju då mitt fel om inte barnen lär sig något men det ska nog kunna ordnas. Kommer kanske är få jobb som funktionär när det är trav. Pengar,pengar,pengar ropar min lilla hjärna!
Måste nog fortsätta att tänka på gamla fina minnen ett tag till (vilket också innnebär typ att jag kommer kunna fylla badkaret med mina tårar)
Värt att tillägga! det är JULLOV!!!!!
/ - Kajsa